Test av snålspolande kranar
Energimyndigheten har genomfört tester på snålspolande kranar som en del i vårt standardiseringsarbete. Resultaten visar att du bör tänka till på vad kranen ska användas till innan du köper den. Användningsområdet avgör vilken typ som passar bäst.
Bakgrund
I Sverige finns en frivillig energimärkning för vattenkranar och duschsystem där produkter klassas från A till G utifrån sin energianvändning. Märkningen av kranar baseras på den svenska standarden SS 820000:2020. Den omfattar inte kranar med ett flöde under 4 liter per minut, vilket innebär att dessa kranar inte kan energimärkas.
Den europeiska standarden EN-817, som används för typgodkännande av kranar, uppdaterades 2024. Tidigare ställde både den europeiska och den svenska standarden samma krav på lägst tillåtna flöde. Men vid uppdateringen togs flödeskravet bort från EN-817.
För att förstå hur det påverkar snålspolande kranar har den svenska rådgivnings-gruppen för energimärkning, där Energimyndigheten ingår, undersökt hur kranarna presterar enligt den svenska provningsstandarden.
Syftet var att ta reda på:
- om ett slopat flödeskrav skulle vara bra eller dåligt för svenska tillverkare och konsumenter
- om det finns behov av andra justeringar av den svenska standarden för att undvika att kranar med lågt flöde, under 4 liter per minut, presterar oproportionerligt bättre eller sämre än de med högre flöde under provning.
Testade produkter
Fyra snålspolande kranar med angivna maximala flöden mellan 1,5 och 3 liter per minut har testats. Provningen omfattar åtta olika användningssituationer som simulerar vanlig användning med varierande temperatur och flöden både vid spolning och avsköljning.
Avsköljning mäts genom att röd färg appliceras på en fuktig trasa för att sedan låta kranen skölja ur färgen. Tiden det tar för kranen att skölja ur färgen mäts och vattenmängden som används för avsköljningen används för att beräkna energi-användningen under aktiviteten.
Två av användningssituationerna kräver ett flöde på minst 3 liter per minut, vilket vissa kranar inte klarar av. Därför har de momenten genomförts med respektive krans maximala flöde.
Resultat
Alla kranar fick energiklass A vilket visar att de är vatten- och energieffektiva. Däremot varierade energianvändningen från 0,584 kWh till 1,249 kWh.
Högre flöde resulterade i kortare tid att skölja av trasan, även om det fanns några undantag. I vissa fall tog det över 50 sekunder, vilket kan upplevas som opraktiskt och irriterande. Den snabbaste kranen var ungefär 25 sekunder snabbare än den långsammaste.
Resultaten visar att det är viktigt att välja kran utifrån hur den ska användas. Snålspolande kranar fungerar bra för handtvätt, men är mindre lämpliga i grovingångar där man till exempel behöver spola bort större mängder smuts.
Om mycket snålspolande kranar tas med i energimärkningssystemet så krävs det vissa justering av provningsstandarden. Det kan till exempel vara att ändra kravet på minsta flöde i någon av användningssituationerna.
Om du ska köpa en ny kran
Börja med att läsa produktspecifikationen utifrån var du ska använda kranen. En del kranar som finns på marknaden har möjlighet att begränsa flöde och maxtemperatur, hör med installatör eller tillverkare vilka möjligheter din kran har.
Det går ofta att byta ut munstycket (strålsamlare) till ett som blandar in luft i vattnet så mindre varmt och kallt vatten används utan att försämra kranens funktion. Det gäller framför allt kranar med onödigt högt flöde eller en gammal kran utan strålsamlare.
Om du byter strålsamlare på en blandare med högt vattenflöde, se till att inte minska flödet för mycket. Ett för lågt flöde kan göra det svårt att reglera temperaturen. Det kan också orsaka att varmvatten trycks över till kallvattensidan (eller tvärtom) i tappvattensystemet. Dessutom kan blandaren börja låta konstigt när du använder den.