Frågor och svar om kraftlyftet: stöd för produktion och lagring

Använd e-tjänsten “Kraftlyftet – produktion och lagring” på Mina sidor för att ansöka.

Mina sidor

1. Börja med att ansöka om behörighet att få företräda företaget som investeringsstödet gäller för. Ansök om behörighet i god tid, eftersom det kan ta ett par dagar att få behörighet.
2. När behörighet till e-tjänsten är godkänd, blir ansökan tillgänglig i Mina sidor. Observera att ansökan består av ett formulär och flera obligatoriska bilagor som ska bifogas.

Stödbeloppet baseras på det finansieringsgap som finns för en lönsam investering. Finansieringsgapet beräknas med hjälp av en kostnadsnyttoanalys. Mall för analysen blir tillgänglig i samband med att utlysningen öppnar.

Det största beloppet som är möjligt att få beviljat enligt EU:s regelverk för statsstöd motsvarar 30 miljoner euro. Det finns även ett tak för den maximala andelen av investeringen som stödet får motsvara.

För energilager får stödandelen maximalt motsvara 30 procent och för övriga projekttyper 45 procent. SMF-företag kan beviljas större andelar. För små företag får stödnivån höjas med 20 procentenheter och för små och medelstora företag får stödnivån höjas med 10 procentenheter.

Se mer under frågan Vad är ett SMF-företag?

Ja, stödet måste vara en förutsättning för en lönsam investering.

Enligt artikel 2.23 i GBER anses ett projekt inlett om något av följande inträffat innan ansökan om stöd inkommit till myndigheten: bygg- och anläggningsarbeten som avser investeringen har inletts, det första bindande åtagandet att beställa utrustning har gjorts, eller att ett annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig har gjorts.

Eftersom det här är första utlysningen inom Kraftlyftet finns det inga referensvärden att utgå från. Tiden är till stor del beroende av antalet ansökningar som inkommer. I och med att det finns medel att betala ut redan under 2026 är myndighetens strävan att kunna ta beslut och börja betala ut vissa förskott innan årets slut.

Ja, efter att en ansökan har skickats in till Energimyndigheten får åtgärden påbörjas. Observera att detta görs på egen risk då stöd inte är en garanti.

Stödet riktar sig till företag, kommuner (inklusive kommunala bolag) och regioner.

Beroende på företagets storlek såsom omsättning och resurser samt ägarskap, kan företaget ha möjlighet till en högre stödnivå än de generella taken per teknik. Det är EU:s regelverk som avgör om ditt företag räknas som ett SMF-företag.

Användarhandledning om definitionen av SMF-företag (pdf, europa.eu)

Det kommer vara upp till aktören att välja exempelvis framtida elpris och bränslekostnader för att räkna ut projektets intäkter och kostnader. Även valet av kalkylränta kommer vara upp till den ansökande. 

Det kommer i samband med utlysningens öppnande publiceras en mall för kostnadsnyttoanalys som vi vill att ni följer. För tidplanen och likviditetsanalysen kommer det även att publiceras en vägledning där det beskrivs vad som ska ingå. I övrigt är det upp till den som ansöker att själv ta fram struktur för bilagorna.

Ja, det finns ingen begränsning för hur många ansökningar en viss aktör kan göra.

Ja, en aktör kan ansöka om stöd för flera åtgärder men en ansökan per åtgärd kommer då att krävas. Att åtgärderna är på samma anläggningsområde är tillåtet. Ett exempel kan vara ansökan om ett nytt biokraftvärmeverk och en ansökan om ackumulatortank (värmelager).

Ja, ni kan skicka in ansökningar för båda projekten. Nämn gärna under Övriga upplysningar i det kompletterande ansökningsformuläret att ni har skickat in flera ansökningar för samma behov.

Nej, en ansökan kan göras av flera projektparter.

Kraftlyftet har 2026 en maxbudget motsvarande 450 miljoner kronor.

För 2027 är motsvarande siffra 1,1 miljarder kronor och för 2028, och kommande år därefter, är budgeten 1,4 miljarder kronor.

Observera att Energimyndigheten maximalt får besluta om 4,2 miljarder, men att fördelningen över åren erbjuder flexibilitet.

Beviljat stöd får betalas ut upp till sju år efter slutredovisning av projektet. Därför kan investeringar som blir klara 2028-2031 få stöd fram till 2035 när Energimyndighetens bemyndigande tar slut. 

Det finns inget beslut om fler utlysningar idag.

Alla medel som tillskrivits anslaget för stödet kommer vara möjligt att besluta om i denna första utlysning. Efter första utlysningen kommer söktrycket och intresset för stödet utgöra underlag för beslut om behov av nya utlysningar.

I förordningen för Kraftlyftet framgår det att elprisområde SE3 och SE4 antas ha stort behov. För åtgärder utanför dessa områden behöver det lokala behovet motiveras. Det innebär att det går att få stöd till investeringar i hela Sverige men att ett behov redan tydliggjorts i SE3 och SE4.

Nej, det kommer inte krävas specifika underlag som till exempel nätanalyser eller andra underlag från aktuell nätägare.

Det är viktigt att skriva bra och tydliga motiveringar när det efterfrågas.

Ja, tidpunkterna för återrapportering tydliggörs i beslutet om stöd.

Det finns inget villkor om storlek för att söka stöd och därmed går det heller inte att säga något om att alla behöver vara registrerade som skattskyldiga elproducenter hos Skatteverket.

Det går inte att fastslå ett normalfall i förväg eftersom det kommer att finnas en stor spridning bland stödberättigade åtgärder samt förutsättningar att genomföra dessa åtgärder. Det finns ett maxbelopp motsvarande 30 miljoner euro.

För mer bakgrund, se fråga: Hur mycket stöd kan ett projekt få?

Ja, om det visar sig i slutredovisningen att stödet som betalats ut är ett större belopp än de upparbetade stödberättigade kostnaderna kan aktören bli återbetalningsskyldig. Vidare, om stödandelen blir större än den tillåtna för åtgärden kan det bli relevant med återkrav.

Kraftlyftets stöd för produktion och lagring ges till projekt som förbättrar leveranssäkerheten i elsystemet eller möjliggör anslutning till elnätet av ny elanvändning. Kriterierna för bedömning presenteras i utlysningstexten.

Kriterierna omfattar: Strategisk placering, stärkta förmågor och minskad sårbarhet samt rimlighet i projektets tidsplan.

Energimyndigheten gör en helhetsbedömning av alla ansökningar där förmågor som relaterar till leveranssäkerhet särskilt beaktas.

Det finns inget beslut om hur eller när länsstyrelser eventuellt skulle bli kontaktade i samband med Kraftlyftet.

Det kan innebära exempelvis livstidsförlängning, effektökning, förbättrad tillgänglighet eller liknande.

Med hänsyn till syftet med stödet bör åtgärderna enligt Energimyndigheten vara så pass omfattande att den efterföljande tekniska livslängden i princip motsvarar den hos en ny anläggning. Ledning för bedömningen kan här tas i vad som krävs vid ny tilldelning av elcertifikat vid ombyggnad enligt 7 § förordningen (2011:1480) om elcertifikat.

Uppgraderingar av biokraftvärmeverk och gasturbiner finns bland de stödberättigade åtgärderna. Om den ansökande kan motivera varför detta exempel just är en sådan typ av åtgärd, och övriga villkor uppfylls, kan exemplet vara stödberättigat.

Ja, investeringar relaterade till ORC-lösningar kan söka stöd.

ORC-lösningar är ett av flera olika alternativ för ombyggnation av ett värmeverk till ett kraftvärmeverk. Kraftlyftet kan ge stöd för ombyggnation av ett värmeverk till ett kraftvärmeverk.

Det är bra att tänka på att ansökningar bedöms i konkurrens med varandra varpå chansen att få stöd påverkas av vilka andra ansökningar som kommer in och vilket bidrag de ger leveranssäkerheten i elsystemet.

Nej, bränslet som ska användas inom anläggningen måste vara 100 procent förnybart. Bränslen som har fossila andelar är därmed inte godkända, såsom exempelvis avfall och vissa klasser av RT-flis. De klasser av RT-flis som består av 100 procent biomassafraktion är godkända att använda då de anses vara förnybara.

En vanlig följdfråga är om det går att bara få stöd motsvarande den förnybara delen bränsle som används i en anläggning. Svaret är nej, då Kraftlyftet är ett investeringsstöd och inte ett produktionsstöd. Det går därför inte att anpassa stödandelen mot andelen förnybart.

Ja, det krävs hållbarhetsbesked för att vara berättigad stöd.

Hållbarhetsbesked

Nej ni behöver inte isolera det som är kopplat till elproduktionen, hela investeringen beaktas.

Ja, att starta upp anläggningen efter revision med mindre mängd fossila bränslen är godkänt, då bränslet inte används i syfte att producera el eller värme. Att vid normal produktion av el eller värme använda en mindre mängd fossila bränslen är dock inte godkänt. Se förklaring i regeringens promemoria KN2025/01503 s. 10.

Statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet (pdf, regeringen.se)

Ja, om bränslebytet är till ett förnybart bränsle. Ett kraftvärmeverk kan till exempel söka stöd för uppgraderingar som krävs för att bli ett biokraftvärmeverk.

Nej, hushållsavfall och industriavfall räknas inte som förnybara bränslen. Biofraktionen måste vara 100 procent. Vidare krävs även hållbarhetsbesked för bränslet.

Ja, livstidsförlängningar kan vara en stödberättigad åtgärd.

Flera olika energilager bedöms kunna vara stödberättigade, exempelvis batterilager och pumpkraft. Åtgärden ska kunna bidra med flexibilitet och leveranssäkerhet till elnätet, på så sätt bör el eller värme vara in- och utmatning för lagret. Det är upp till den ansökande att motivera varför teknikvalet uppfyller villkoren och målsättningen med Kraftlyftet.

Ja, investeringar relaterade till vätgaslager kan söka stöd.

Förordningen specificerar inte vilken typ av energilagerlösningar som är stödberättigade. Vätgaslager är därför ett av flera olika alternativ.  

För vätgaslager är det viktigt att notera hur den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) begränsar möjligheten att bevilja investeringsstöd för att möjliggöra produktion av el från förnybar vätgas.

Det är vidare bra att tänka på att ansökningar bedöms i konkurrens med varandra varpå chansen att få stöd påverkas av vilka andra ansökningar som kommer in och vilket bidrag de ger leveranssäkerheten i elsystemet.

Ja investeringar i pumpkraft kan få stöd.

Förordningen specificerar inte vilken typ av energilagerlösningar som är stödberättigade. Pumpkraft är därför ett av flera olika alternativ.

Det är bra att tänka på att ansökningar bedöms i konkurrens med varandra varpå chansen att få stöd påverkas av vilka andra ansökningar som kommer in och vilket bidrag de ger leveranssäkerheten i elsystemet

Ja, men det är upp till den ansökande att beskriva varför och hur investeringen möter de villkor och mål som relaterar till utlysningen.

GBER definierar direkt ansluten som bakom mätaren. Bakom mätaren går vidare att beskriva som inom samma icke koncessionspliktigt nät för el.

Energimyndighetens bedömning om att batterier bör omfatta åtminstone 1 MW baseras på syftet med stödet, att stärka leveranssäkerheten i elsystemet.

I förordningens promemoria (Statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet (KN2025/01503), s. 9. - står det även följande:

”Med hänsyn till syftet med stödet kommer det i praktiken krävas att lagringsanläggningen har en stor lagringskapacitet för att den ska kunna vara aktuell för stödet.”

Det går dock att ansöka om energilager under 1 MW om den ansökande kan motivera varför åtgärden uppfyller syftet med stödet.

Ja, förutsatt att produktionsanläggningen planeras vara i drift innan eller samtidigt som den stödberättigade direktanslutna lagringsanläggningen. För att säkerställa detta kan ett eventuellt sådant beslut om stöd komma att förenas med villkor om när anslutning senast måste ske, eller när lagringsanläggningen tidigast får tas i drift.

Nej, i det här exemplet är det bara kostnader relaterade till lagring av energi som är stödberättigade.

Om investeringen inte kan fullföljas så behöver eventuellt stöd betalas tillbaka med dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen (1975:635). Villkoren för återkrav beskrivs i 27 samt 31-33 §§ för investeringsstödets förordning.

SFS2025-1487 (pdf, svenskforfattningssamling.se)

Ja, upp till 25 procent av energin tillförd till batteriet kan komma från nätet. Begränsningen kommer från statsstödregelverket GBER, artikel 41. Stödet måste förhålla sig till detta regelverk.

Nej, det får batteriet inte göra. Kravet om 75 procent kommer från GBER artikel 41, vilket investeringsstödet behöver förhålla sig till.

Det går inte att bevilja stöd till en del av en anläggning för att endast den delen uppfyller villkoren. Åtgärden som ansökan görs för ska uppfylla samtliga villkor.

Kravet kommer att redovisas till Energimyndigheten i lägesredovisningar. Hur detta ska redovisas kan komma att bero på förutsättningarna för respektive projekt. Energimyndigheten kommer följa upp investeringar under stödets utbetalningstid och några år därefter.

Vi vill påpeka att stödmottagare har en stående skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som kan påverka rätten till stöd. Att medvetet bryta mot den skyldigheten är numera straffsanktionerat med fängelse i straffskalan enligt den nya subventionsbrottslagen.

Villkoret om 75 procent är formulerat som energin tillförd, på så sätt gäller villkoret oavsett bakgrund till varför energi tillförs. 

Ja, investeringar relaterade till gasturbiner som drivs av förnybara bränslen kan söka stöd.

Den sökande kommer behöva fylla i vilken åtgärdsteknik som projektet avser. Vald åtgärdsteknik måste även stämma överens med beskrivningen av projektet i ansökan, exempelvis att det gäller investeringar i en ny gasturbin som drivs av förnybara bränslen.

Stöd får endast lämnas om bränslet omfattas av ett hållarhetsbesked enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen.

Det är bra att tänka på att ansökningar bedöms i konkurrens med varandra varpå chansen att få stöd påverkas av vilka andra ansökningar som kommer in och vilket bidrag de ger leveranssäkerheten i elsystemet.

Nej, detta då stöd ej får beviljas till elproduktion av vätgas. Den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) begränsar möjligheten att bevilja investeringsstöd för att möjliggöra produktion av el från förnybar vätgas.

Ja, om gasmotorn har liknande egenskaper som en gasturbin hade haft. Övriga villkor för stöd behöver också kunna uppfyllas.

Den stödberättigade åtgärden ska kunna antas vara färdig senast 31 december 2031. Oavsett vilken åtgärdstyp behöver den ansökande kunna visa att detta villkor kommer uppfyllas.