Att göra en strategisk miljöbedömning

Miljöbedömningen ska omfatta både direkta och indirekta, positiva och negativa, tillfälliga och bestående, kumulativa och inte kumulativa effekter som uppstår på kort, medellång eller lång sikt. Det betyder däremot inte att alla tänkbara effekter på människors hälsa och miljön ska inkluderas. Tvärtom ska miljöbedömningen avgränsas till de viktigaste miljöaspekterna.

En strategisk miljöbedömning redovisas i en särskild handling, en så kallad miljökonsekvensbeskrivning eller MKB. MKB:n ska bland annat innehålla:

• Rimliga alternativ som beskriver hur planens mål kan uppnås, samt ett nollalternativ som beskriver utvecklingen om planen inte genomförs.
• Planens bedömda effekter på de prioriterade miljöaspekterna, jämfört med nollalternativet och nuläget. Både negativa och positiva effekter ska redovisas.
• En beskrivning av hur planen har tagit hänsyn till relevanta miljömål . Det kan vara både vilka miljömål planen ska bidra till att uppfylla, (till exempel Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö) men också om genomförandet av planen riskerar att hamna i konflikt med uppfyllandet av ett mål (till exempel Ett rikt odlingslandskap eller Ett rikt växt- och djurliv).
• Föreslagna åtgärder som för att motverka respektive följa upp och övervaka de negativa miljöeffekter som genomförandet av planen bedöms medföra.

Tänk på att särskilt indirekta effekter kan inkludera miljöeffekter i bred mening. Kan genomförandet av energiplanen påverka förutsättningarna för att nå andra mål som kommunen – eller andra aktörer– också arbetar mot? Även om det inte alltid är miljöeffekter i snäv mening, och även om graden av påverkan inte kan bedömas under arbetet med energiplanen, kan det vara värdefullt att uppmärksamma dem.. Vissa frågor kan rentav lämnas till kommande översiktplan.

De prioriterade miljöeffekterna ska därefter bedömas. Kompetens att leda och genomföra miljöbedömningar finns ofta inom den kommunala organisationen. Behöver den stärkas kan man i vissa fall samarbeta mellan kommuner eller anlita konsulter specialiserade på miljöbedömning och MKB. Beroende på vad det är för miljöaspekt som ska bedömas kan särskild sakkunskap också behövas, till exempel om klimat eller biologisk mångfald.

Naturvårdsverket ger en tydlig och kärnfull beskrivning av grunderna i miljöbedömning i sin vägledning. Naturvårdsverket har dessutom tagit fram särskilda vägledningar för hur klimat, biologisk mångfald, befolkning och hälsa samt kulturmiljö, landskap och bebyggelse kan hanteras inom strategisk miljöbedömning.

Strategisk miljöbedömning – miljöbedömning för planer och program (naturvardsverket.se)

Vid en strategisk miljöbedömning är informationen ofta begränsad både om vad som kommer att utföras och var det kommer att ske. Det sätter naturligtvis gränser för hur exakta bedömningar som kan göras.

Men det faktum att man inte vet allt, betyder inte att man inte vet någonting. Alternativbeskrivningarna kan vara till ovärderlig hjälp i miljöbedömningen. Genom att precisera ett antal alternativ/scenarier för hur planen kan genomföras, kan energiplanen bli mer konkret.

Miljöbedömningarna av de olika alternativen kommer att ge tydliga indikationer om vilka effekter som är möjliga och troliga. Även om det sällan går att veta säkert vilka åtgärder som kommer att genomföras, kan man göra olika antaganden om det i alternativbeskrivningarna. Det går då att utnyttja den information som finns om de troliga åtgärderna och verksamheterna samt de prioriterade miljöaspekterna, utan att man i energiplanen föregriper den fysiska planeringen. Det krävs ofta samverkan inom den kommunala organisationen för att samla in relevant information. Var nyfiken!

Alternativen bör användas utforskande för att öka miljöbedömningens användbarhet som ett beslutsunderlag för energiplanen. Det är varken säkert eller nödvändigt att planens mål uppnås precis så som de beskrivs i planen. Den bedömda miljöpåverkan kommer med stor sannolikhet oavsett att överensstämma ganska väl med den faktiska miljöpåverkan eftersom bedömningen utgår från de rimligaste typerna av verksamheter och åtgärder för att nå målen.

Samhället och miljön är i ständig förändring. Tillståndet för de miljöaspekter som prioriteras i en miljöbedömning påverkas inte bara av energiplanens genomförande utan också av klimatförändringar, andra miljötrender och pågående samhällsutveckling.

För att bättre kunna urskilja energiplanens miljöeffekter ska en miljöbedömning inkludera ett nollalternativ. Det ska beskriva utvecklingen av de prioriterade miljöaspekterna om planen inte genomförs. Skillnaden mellan det bedömda framtida tillståndet och nuläget ger en bruttoförändring. Genom att jämföra miljöeffekterna av de olika genomförandealternativen med nollalternativet blir det tydligare vilka effekter som orsakas av planens genomförande.

Nollalternativet kallas också för framskrivet nuläge och beskrivs utförligare i Naturvårdsverkets vägledning.

Strategisk miljöbedömning – miljöbedömning för planer och program (naturvardsverket.se)

Ett enkelt sätt att strukturera arbetet med miljöbedömningen är att använda en tabell . Skriv en identifierad åtgärd eller verksamhet på varje rad och en prioriterad miljöaspekt i varje kolumn. Det ger ett rutnät där den bedömda effekten kan noteras. I början kan det räcka med plus och minus eller färger. Kom ihåg att motivera bedömningen så att den kan granskas, kompletteras eller revideras.

Förslagsvis upprättar man en tabell för varje alternativ. Bedömningarna kommer att bli delvis desamma. Eftersom alternativen beskriver olika vägar att nå fram till samma mål inom samma kommun och samma tidsram så kommer kunskapen från beskrivningen och bedömningen av ett alternativ att återkomma i nästa. Arbetsinsatsen ökar med andra ord inte särskilt mycket med antalet alternativ.

Redan efter den första bedömningen kommer det gå att urskilja om genomförandet bedöms ge upphov till övervägande positiva eller negativa effekter, samt om det finns något mönster i vilka åtgärder som står för större eller mindre del av miljöeffekterna och vilka miljöaspekter som påverkas mest. Genom att jämföra bedömningarna av de olika alternativen kan man identifiera mönster. Vilka bedömningar återkommer? Vilka skiljer sig åt? Ofta väcker den första miljöbedömningen nya frågor. Det är vanligt att uppleva att det saknas information för att kunna göra en viss bedömning, eller att effekten ”beror på”. Miljöbedömning är mycket riktigt en iterativ process, där mer information successivt samlas in för att reducera osäkerheter i bedömningarna. Ofta är det enklast att identifiera och bedöma direkta, bestående, ej kumulativa effekter som uppstår på kort sikt. Genom att reflektera över de inledande konsekvensbedömningarna kan de indirekta, tillfälliga, kumulativa och/eller långsiktiga effekterna framträda tydligare.

I takt med att bedömningarna nyanseras kan tabellerna behöva kompletteras med löptext för att inte bara motivera bedömningen utan också beskriva innebörden. Utöver att ange om en åtgärd eller verksamhet påverkar ett miljövärde positivt eller negativt kan det finnas skäl att förklara på vilket sätt påverkan sker. Tabellerna ger fortfarande en bra överblick över vilka bedömningar som har gjorts. Därför är det ofta bra att använda dem i MKB:s sammanfattning.

Kumulativa effekter uppstår när en miljöaspekt påverkas av miljöeffekter från flera källor. Klimatförändring, försurning, övergödning samt fragmentering och barriäreffekter i landskapet är några exempel på miljöproblem som ofta är svåra att koppla till en enskild åtgärd eller verksamhet, men som kan urskiljas tydligare om man zoomar ut.

Det svenska energisystemet står inför omfattande och förändringar för att kunna uppnå planeringsmålet på 300 TWh el och målet om nettonollutsläpp år 2045. Det kommer att leda till betydande kumulativa effekter när bland annat både produktionsanläggningar och elnät byggs ut i flera angränsande eller närliggande kommuner. Behovet av att identifiera och beskriva de kumulativa effekter som energiplanen kan bidra till har med andra ord ökat under de senaste åren.

Som en hjälp i arbetet har Naturvårdsverket tagit fram en enkel arbetsgång. Bedömningen av kumulativa effekter ska ingå som en del av miljöbedömningen i stort. Genom att ta hänsyn till kumulativa effekter i de tre första stegen läggs grunden för att bedöma dem i det fjärde steget.

Arbetsgång för bedömning av kumulativa effekter

1. Fastställ och eventuellt utvidga avgränsningen för bedömningen. Behöver miljöbedömningens avgränsning utvidgas i tid eller rum? Påverkas någon prioriterad miljöaspekt av en verksamhet eller åtgärd som bedrivs utanför kommungränsen? Kommer effekterna att förstärkas över tid så att bedömningens tidshorisont behöver skjutas fram? Det kan ofta vara fallet med klimateffekter.
2. Beskriv förhållandena i området. I stora drag bör beskrivningen sammanfalla med beskrivningen för miljöbedömningen i övrigt, men om avgränsningen har utvidgats kan områdesbeskrivningen också behöva utökas. Vilka frågor är viktiga i ett regionalt sammanhang? Finns det till exempel några regionala miljömål att ta hänsyn till? Dra nytta av samrådet, både för att få synpunkter på föreslagen avgränsning och områdesbeskrivning, och för att be om kompletterande information om relevanta sakförhållanden.
3. Identifiera och bedöm ”separata” effekter. Det kan göras enligt arbetssättet som föreslås ovan.
4. Identifiera och bedöm kumulativa effekter. Genom att gruppera de ”separata” effekterna utifrån vilka miljöaspekter de påverkar kan de kumulativa effekterna beskrivas och bedömas. Det här steget utmärks ofta av att det omfattar ett större geografiskt område som inte begränsas av administrativa gränser, har ett längre perspektiv både bakåt och framåt i tiden, och fokuserar på den kombinerade effekten av flera verksamheter och åtgärder, inklusive framtida åtgärder.

Miljöbedömning är ett utforskande arbete. Det är sällan möjligt att ha fullständig information redan från början, men det finns enkla sätt att arbeta strukturerat och medvetet trots osäkerheter.

• Fokusera på de viktigaste frågorna. Alla miljöaspekter behöver inte behandlas med samma detaljeringsgrad. Utgångspunkt bör vara de prioriteringar och avgränsningar som gjorts i ett tidigt skede av processen.
• Beakta att kunskapsläget kan variera. För vissa miljöaspekter finns ofta befintlig kunskap i kommunen. Andra kan vara svårare att bedöma. Det är viktigt att redovisa osäkerheter på ett tydligt sätt, särskilt om frågan behöver hanteras i en annan planeringsprocess.
• Fundera på om bedömningen är tillräcklig. En relevant fråga att ställa under arbetets gång är om miljöbedömningen ger tillräckligt stöd för att fatta ett informerat beslut. I så fall kan arbetet i det skedet anses vara tillräckligt långt drivet.
• Undvik att fastna i detaljer. Det är ofta möjligt att fördjupa en bedömning ytterligare, men det innebär inte alltid att bedömningens kvalitet eller nytta ökar. Det kan därför vara motiverat att avgränsa snarare än att expandera.
• Använd miljöbedömningen strategiskt. Om det finns frågor som inte kan lösas inom ramen för energiplanen eller miljöbedömningen, bör dessa lyftas som behov av vidare utredning i andra processer – exempelvis fysisk planering i kommande ÖP eller TÖP – eller till tillståndsprövning av enskilda åtgärder
• Ge stöd för kommande prövningar. Miljöbedömningen kan tydliggöra vilka frågor som bör ges särskild uppmärksamhet i efterföljande skeden. På så sätt kan den strategiska miljöbedömningen bidra till en effektivare och mer fokuserad planering.