Vågad satsning på likströmskablar gav nya affärer

På 90-talet började vindkraften byggas ut på bland annat Gotland, detta ledde också till att kraftnätet på ön behövde förstärkas. Ett modigt beslut togs att prova en helt ny teknik med likströmskablar tack vare statligt stöd.

Det normala sättet att bygga ut kraftnätet på 90-talet var med växelströmskablar. Men det blev problem med att få tillstånd för att bygga traditionella kraftledningar på Gotland, och att gräva ner kabeln skulle kosta tio gånger så mycket. Lösningen blev istället en helt ny och oprövad teknik HVDC Light. Denna teknik använde sig av likströmskablar och var framtagen av ABB.

Likströms kablar i sig var inget nytt Gotland ansluts redan 1954 till fastlandets elnät med världens första kommersiella likströmslänk. Det som var nytt med HVDC Light var att tekniken var anpassat för mindre effekter och att kabeln kunde dras långa sträckor i marken eller havet. Effektflödet kunde också styras för en jämn effekt och för att förbättra elkvaliten i växelströmsnätet. Likströmen omvandlas nämligen vid en omriktarstation för att kunna gå ut i växelströmsnätet. Dessa omriktningsstationer är den dyraste delen för tekniken och kabeln den billiga. Så en längre ledning ger en mer kostnadseffektiv överföring.

Den nya teknik inget självklart val

Den nya HVDC Light som ABB tagit fram var dyrare än liknande teknik och innebar en alltför stor ekonomisk risk för beställare och tillverkare att ta.

– Jag kände flåset i nacken. Det handlade ju dels om att få en bra lösning för öns elkunder och för vindkraften på södra Gotland och då vill man ju gärna ha beprövad teknik, dels om att utvecklingen av den nya tekniken inte skulle gå någon annanstans och därmed att få jobben att stanna kvar i landet, säger Stig Göthe Vattenfalls dåvarande forskningschef.

I slutet av 1997 kom beslutet om att testa den nya tekniken och att gräva ned en kraftledning mellan vindkraftsanläggningen i Näs på södra Gotland och Visby. Att gräva ned en växelströmskabel hade setts som för dyrt, men med den nya likströmskabeln blev detta billigare i jämförelse, då den kräver mindre mark. En av anledningarna till beslutet och att den första kraftledningen med HVDC Light blev av var Energimyndighetens val att gå in och stödja projektet med 40 miljoner.

Kabeln på Gotland blev startskottet

Med den nya anläggningen på Gotland kunde ABB nu demonstrera sin nya teknik. Detta ledde till att man snabbt fick in flera beställningar, och man har efter detta i snitt sålt en HVDC Light-anläggning per år runt om i världen. Till exempel har tyska E.On Netz Offshore anslutit 80 vindkraftverk 13 mil från land till det tyska elnätet med tekniken.

Tekniken som HVDC Light bygger på går även under det neutrala namnet VSC HVDC där tekniken marknadsförs under flera varumärken. 2008 beslutades det också om att den nya VSC HVDC tekniken skulle användas för att öka kapaciteten mellan Sverige och Sydnorge. Återigen passar tekniken bra då man kan reglera effektflödet vilket leder till en ökad flexibilitet.

Ljus framtid för likströmskablar

Att installera VSC HVDC på land och gräva ner kabeln är fortfarande dyrare än traditionella luftledningar med växelström, men teknikerna närmar sig allt mer varandra i pris. VSC HVDC har också en rad fördelar för miljön mindre mark krävs för att gräva ned kabeln än en traditionell växelströms kabel, mindre material krävs också för att bygga en anläggning. Framtiden för tekniken ser ljus ut och när fler och fler mindre enheter som producerar el ska kopplas samman som till exempel vindkraft, solenergi och biobränslen lämpar sig den nya tekniken extra bra.

Foto: Per Westergård

Program Övrigt
Typ av stödmottagare Företag

Effekter av våra satsningar-arkivet