Grundprinciper för en trygg energiförsörjning

Vad som är en trygg energiförsörjning eller inte varierar utifrån olika
energianvändares specifika behov och förutsättningar. Det som är tillfredställande för en energianvändare vid en tidpunkt kan vid en annan tidpunkt, eller för en annan energianvändare, vara helt oacceptabelt.

Avvägningar mellan områden

Tre målområden utgör grunden i EU:s och Sveriges energipolitik: konkurrenskraft, miljö och försörjningstrygghet. I arbetet för ett hållbart energisystem finns det inte sällan målkonflikter mellan dessa målområden. Därför behöver lagstiftare, marknadsaktörer och energianvändare hela tiden väga dessa målområden mot varandra. Det gäller även mot mål inom andra politikområden, t.ex. klimatpolitiska mål och målen för samhällets krisberedskap och försvar. Energisystemens utformning behöver hela tiden utvecklas och anpassas för att möta de förändringar som sker i vårt samhälle och i vår omvärld. Effektiva lösningar kommer genom att aktörer på alla nivåer i samhället löpande analyserar och beaktar hur olika verksamheter påverkas av, eller inverkar på, målen för energipolitiken.

Principer för en trygg energiförsörjning

Vad som kan anses som en trygg energiförsörjning styrs av energianvändarnas individuella och samhällets kollektiva behov och förutsättningar. Då både behov och förutsättningar varierar mellan olika energianvändare, och över tid, är det inte möjligt att avgöra vad som i alla lägen utgör en trygg energiförsörjning. Trots detta går det att tydligare definiera begreppet trygg energiförsörjning och vilka principer som ligger till grund för att den ska kunna tillgodoses.

Nedan följer Energimyndighetens mål och grundläggande syn på vad som utgör en trygg energiförsörjning:


Målet med en trygg energiförsörjning är att, avvägt med andra samhällsmål, förebygga och lindra negativa konsekvenser för samhälle och energianvändare som uppkommer på grund av störningar och avbrott i energiförsörjningen. Detta uppnås genom robusta försörjningskedjor och en välplanerad och övad krishanteringsförmåga i vardag, vid kris samt inför och under höjd beredskap.

Väl fungerande energimarknader

Trygg energiförsörjning säkerställs i första hand genom väl fungerande energimarknader, dvs. genom att marknaderna har en förmåga att kunna tillgodose samhällets och näringslivets behov av energi i enlighet med målen för energipolitiken. Ansvaret är fördelat på många olika aktörer. Energimarknaderna, som i allt större utsträckning är internationella, ska genom sina funktionssätt kunna förebygga och lindra avbrott och bristsituationer. Det offentliga har en viktig roll i utformning och kontroll av energimarknaderna så att de fungerar väl. De aktörer som tillhandahåller energi bör ha ett långtgående ansvar för att förebygga och lindra störningar och avbrott som kan uppstå.

Alla energianvändare har ett ansvar

Alla energianvändare har ett ansvar för att kunna hantera eventuella konsekvenser som uppkommer vid störningar och avbrott i energiförsörjningen. För att varje aktör på sitt sätt ska kunna bidra till en väl fungerande energiförsörjning behöver ansvars- och rollfördelningar vara tydligt definierade och väl kända.

Då det inte är möjligt att anpassa den generella tryggheten i energisystemen till alla användares behov och förutsättningar, måste det hela tiden göras en avvägning mellan samhällets och användarnas kollektiva behov av trygghet, kostnadseffektivitet och låg miljöpåverkan. Det bör i första hand vara användarnas betalningsvilja som ligger till grund för vilka åtgärder som genomförs och vilka funktionskrav som ställs på aktörer som omvandlar, distribuerar och säljer energi. Denna typ av funktionskrav, som bl.a. finns inom distributionen av el, är en form av mer detaljerade och kvantitativa mål som syftar till att underlätta den övergripande måluppfyllnaden.

Kostnads- och nettoanalyser bör ligga som grund

För att göra avvägningar mellan åtgärder som förebygger störningar och åtgärder som förbereds för att lindra konsekvenser av störningar, bör kostnads- och nyttoanalyser ligga som grund. Energianvändare, som har behov som går utöver vad marknadsfunktionen kan garantera, behöver skaffa sig en egen förmåga att förebygga och lindra konsekvenser som kan uppstå vid störningar eller avbrott i energiförsörjningen. Detta gäller i särskilt hög grad energianvändare som bedriver någon form av samhällsviktig verksamhet.

Krishanteringsmekanismer i fred och krig

Om energimarknaderna inte på ett tillfredställande sätt kan förebygga och lindra konsekvenser av störningar som inträffar, måste det finnas förberedda och väl kända krishanteringsåtgärder. I första hand ska dessa åtgärder bygga på och förstärka befintliga marknadsfunktioner. Det gäller både för fredstida kriser och vid situationer då Sverige befinner sig i krig eller då krig pågår i landets närområde. Som en sista utväg, när marknaden inte ens med hjälp av dessa åtgärder klarar av att upprätthålla sin funktion, kan åtgärder som ingriper kraftigt på marknadens funktion användas. Ransonering är exempel på en sådan åtgärd.

Planera åtgärder i förväg

För att sådana marknadsingripande åtgärder inte ska slå undan förutsättningarna för marknadsaktörer att verka på lång sikt, samt att marknaden i rimligt ordnade former kan återuppta sin funktion efter en allvarlig störning, behöver dessa åtgärder vara planerade och väl kända i förväg. Då energimarknaderna i allt större utsträckning sträcker sig utanför länders gränser, behöver både marknadsåtgärder och krishanteringsåtgärder i så stor utsträckning som möjligt utvecklas och delas inom marknadens geografiska utbredningsområde.

Totalförsvarsplanering - samlad planering för hela hotskalan

Sveriges återupptagna totalförsvarsplanering innebär en samlad planering för hela hotskalan, där säkerhet, skydd och förmågor måste byggas integrerat för både krisberedskap och höjd beredskap. Det innebär bl.a. krav på robustare energisystem som är dimensionerade för att tillgodose samhällets och försvarets behov av energi både i vardagen och vid höjd beredskap. I kontexten av det förändrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden utgör energisystemen potentiella måltavlor för antagonistiska handlingar. En växande andel av energimarknadernas aktörer utsätts för oönskad påverkan och i många fall saknar aktörerna både kunskap och resurser för att på egen hand identifiera och hantera de nya och ständigt ökande hoten. Då energimarknadernas aktörer bedriver verksamheter som i många fall är viktiga för samhällets funktionalitet, och för totalförsvaret, finns ett ökat behov av samverkan med och stöd av staten.

Stöd till marknadsaktörer

Stöd som staten kan ge marknadsaktörerna är t.ex. lägesbilder och information om nya hotbilder, utvecklade verktyg och regelverk kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt ge kunskapsstöd om hur de kan arbeta med egna riskförebyggande åtgärder.

Totalförsvarsplaneringen innebär även att den enskilde energianvändaren behöver ha en beredskap för att kunna hantera konsekvenser av störningar i energiförsörjningen både i vardagen och vid höjd beredskap.