Grundprinciper för en trygg energiförsörjning

Avvägningar mellan områden

Tre målområden utgör grunden i EU:s och Sveriges energipolitik:

• konkurrenskraft
• miljö och
• försörjningstrygghet

I arbetet för ett hållbart energisystem förekommer det målkonflikter mellan målområdena. Därför behöver lagstiftare, marknadsaktörer och energianvändare hela tiden väga målområden mot varandra. Det gäller även mot mål inom andra politikområden, till exempel klimatpolitiska mål och målen för samhällets krisberedskap och försvar.

Utformningen av energisystemet behöver hela tiden utvecklas och anpassas för att möta förändringarna som sker i samhället och vår omvärld. Nya effektiva lösningar kommer fram genom att aktörer på alla nivåer i samhället hela tiden analyserar hur olika verksamheter påverkas av eller inverkar på målen för energipolitiken. 

Principer för en trygg energiförsörjning

Vad som är en trygg energiförsörjning styrs av energianvändarnas individuella och samhällets kollektiva behov och förutsättningar. Eftersom både behov och förutsättningar varierar mellan olika energianvändare, och över tid, är det svårt att avgöra vad som i alla lägen utgör en trygg energiförsörjning.

Det går att definiera begreppet trygg energiförsörjning något, och vilka principer som ligger till grund för att den ska kunna tillgodoses.

Det här är Energimyndighetens mål och grundläggande syn på vad som utgör en trygg energiförsörjning:

Väl fungerande energimarknader

Trygg energiförsörjning säkerställs i första hand genom väl fungerande energimarknader och genom att marknaderna har en förmåga att kunna tillgodose samhällets och näringslivets behov av energi i enlighet med målen för energipolitiken. Ansvaret är fördelat på många olika aktörer.

Energimarknaderna, som i allt större utsträckning är internationella, ska genom sina funktionssätt kunna förebygga och lindra avbrott och bristsituationer. Det offentliga har en viktig roll i utformning och kontroll av energimarknaderna så att de fungerar väl.

De aktörer som tillhandahåller energi bör ha ett långtgående ansvar för att förebygga och lindra störningar och avbrott som kan uppstå.

Alla energianvändare har ett ansvar

Alla energianvändare har ett ansvar för att kunna hantera eventuella konsekvenser som uppkommer vid störningar och avbrott i energiförsörjningen. För att varje aktör ska kunna bidra till en väl fungerande energiförsörjning behöver ansvars- och rollfördelningar vara tydligt definierade och väl kända.

Det måste hela tiden göras en avvägning mellan samhällets och användarnas kollektiva behov av trygghet, kostnadseffektivitet och låg miljöpåverkan, eftersom det inte är möjligt att anpassa den generella tryggheten till allas enskilda behov och förutsättningar. 

Att förebygga störningar är en viktig del av trygg energiförsörjning

För att göra avvägningar mellan åtgärder som förebygger störningar och åtgärder som förbereds för att lindra konsekvenser av störningar, bör kostnads- och nyttoanalyser ligga som grund.

Energianvändare, som har behov som går utöver vad marknadsfunktionen kan garantera, behöver skaffa sig en egen förmåga att förebygga och lindra konsekvenser som kan uppstå vid störningar eller avbrott i energiförsörjningen. Det gäller i särskilt hög grad energianvändare som bedriver någon form av samhällsviktig verksamhet.

Krishanteringsmekanismer i fred och krig

Om energimarknaderna inte på ett tillfredställande sätt kan förebygga och lindra konsekvenser av störningar som inträffar, måste det finnas förberedda och väl kända krishanteringsåtgärder. I första hand ska åtgärderna bygga på och förstärka befintliga marknadsfunktioner. Det gäller både för kriser i fredstid och om Sverige befinner sig i krig eller om krig pågår närområdet.

Som en sista utväg, när marknaden inte klarar av att upprätthålla sin funktion, kan åtgärder användas som kraftigt påverkar marknadens funktion. Ransonering är exempel på en sådan åtgärd.

Planera åtgärder i förväg

För att marknadsingripande åtgärder inte ska slå undan förutsättningarna för marknadsaktörer att verka på lång sikt, samt att marknaden i rimligt ordnade former kan återuppta sin funktion efter en allvarlig störning, behöver åtgärderna vara planerade och väl kända i förväg. Då energimarknaderna i allt större utsträckning sträcker sig utanför länders gränser, behöver både marknadsåtgärder och krishanteringsåtgärder i så stor utsträckning som möjligt utvecklas och delas inom marknadens geografiska utbredningsområde.

Totalförsvarsplanering - samlad planering för hela hotskalan

Sveriges återupptagna totalförsvarsplanering innebär en samlad planering för hela hotskalan, där säkerhet, skydd och förmågor måste byggas integrerat för både krisberedskap och höjd beredskap. Det innebär bland annat krav på robustare energisystem som är dimensionerade för att tillgodose samhällets och försvarets behov av energi både i vardagen och vid höjd beredskap.

I kontexten av det förändrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden utgör energisystemen potentiella måltavlor för antagonistiska handlingar.

Då energimarknadernas aktörer bedriver verksamheter som i många fall är viktiga för samhällets funktionalitet, och för totalförsvaret, finns ett ökat behov av samverkan med och stöd av staten.

Stöd till marknadsaktörer

Stöd som staten kan ge marknadsaktörerna är exempelvis lägesbilder och information om nya hotbilder, utvecklade verktyg och regelverk kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt ge kunskapsstöd om hur de kan arbeta med egna riskförebyggande åtgärder.

Totalförsvarsplaneringen innebär även att den enskilde energianvändaren behöver ha en beredskap för att kunna hantera konsekvenser av störningar i energiförsörjningen både i vardagen och vid höjd beredskap.