Sverige behöver större kapacitet för beredskapslager
Sverige behöver bygga ut kapaciteten när det gäller beredskapslager för bränslen. Det anger Energimyndigheten som en av flera åtgärder för att stärka den civila beredskapen inom energiförsörjning.
Energimyndigheten har lämnat underlag till den försvarspolitiska inriktningspropositionen med åtgärdsförslag för att stärka det civila försvaret.
– En fungerande energiförsörjning är avgörande för samhället utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Åtgärderna vi föreslår är nödvändiga för att börja höja energisektorns förmågan och möta befintliga beredskapskrav. Men på sikt behövs betydligt mer resurser tilldelas än de 31 miljarder kronor vi pekar på som framförallt handlar om att påbörja arbetet med att säkra beredskapslager för bränslen, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.
Energisektorn behöver höja förmågan
Säkerhetsläget har försämrats löpande under de senaste åren och i Ukraina ser vi hur energisystemet systematiskt utsätts för angrepp av Ryssland.
– Från regeringen finns krav om en beredskap som motsvarar en uthållighet under 90 dagar och våra förslag är grundläggande åtgärder för att möta de kraven. Utöver beredskapslager, handlar det också om direkta skydd av olika infrastruktur och om reparationsförmåga, dvs att vi snabbt kan laga de delar av energisystemet som går sönder. Energiberedskapen behöver dock utvecklas och stärkas även efter den kommande femårsperioden, säger Anna Karphammar, chef för enheten civilt försvar och sektorsansvar på Energimyndigheten.
Energimyndigheten anser också att statens roll och ansvar behöver utredas och tydliggöras för att säkra en tryggare energiförsörjning. Det gäller statens ansvar för totalförsvaret, ansvarsförhållandet mellan olika myndigheter, balansen mellan statligt och privat ägande och inte minst vilka marknadskonsekvenser som kan ses som acceptabla till följd av det förmågehöjande arbetet.
Att Sverige nu är fullvärdig medlen i Nato kommer också att innebära krav på både kapacitet och tillförlitlighet i Sveriges energisystem.
Bedömningar från sektor energiförsörjning
Utöver Energimyndigheten som är samordningsansvarig beredskapsmyndighet för energisektorn ingår även Energimarknadsinspektionen (Ei), Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Svenska kraftnät (Svk). Samtliga myndigheter har lämnat in underlag med bedömningar till den försvarspolitiska budgetpropositionen senast den 7 mars 2024.
Bifogat Energimyndighetens underlag finns också de underlag som Ei, SSM och Svk lämnar till Regeringen.
