Väveriet F.O.V. fick garanterad energieffektivisering

Väveriet F.O.V. betalade energitjänstleverantören endast vid uppnådd energibesparing och genomförd åtgärd.

– Vi avtalade om att dela riskerna och samarbetet har varit mycket bra. Vi sparar 2,5 Gigawattimmar (GWh) om året, säger Åsa Marcus, tillverknings- och kvalitetsansvarig på F.O.V.

Typ av stöd Typ av stödmottagare
Nationella regionalfondsprogrammet Företag & organisationer
Typ av stöd Nationella regionalfondsprogrammet Typ av stödmottagare Företag & organisationer

Foto: F.O.V. Fabrics AB

F.O.V. i Borås utvecklar och producerar tekniska textilier. Verksamheten som startade 1960, är energikrävande och Åsa Marcus säger att det var känt att det fanns stora möjligheter till besparingar.

– Energikartläggningsstödet från Energimyndigheten gjorde att vi tog tillfället i akt att genomföra en energikartläggning. Vi såg besparingspotentialen, men vår verksamhet är komplex och vi behövde ytterligare en kartläggning för att se detaljerna och bestämma vilka åtgärder vi skulle satsa på, säger hon. Energikartläggningen ledde fram till att F.O.V. anlitade en energitjänsteleverantör för att genomföra ett paket av åtgärder som att modernisera återvinningssystemet och förbättra ventilationssystemet. 

Avgörande för vårt beslut att satsa var att vi delade riskerna med energitjänstleverantören.

Avtalsform gav delat risktagande

F.O.V. hade redan ett upparbetat samarbete med en energitjänstleverantör, och valet föll därför naturligt på denna för att genomföra såväl energikartläggning som att identifiera åtgärder att gå vidare med.

– Avgörande för vårt beslut att satsa var att vi delade riskerna med energitjänstleverantören. Vi fick garantier för att de insatser som föreslogs också skulle leda till besparingar, säger Åsa Marcus.

Det uppdrag som beställdes innebar att F.O.V. och leverantören förband sig att tillsammans spara energi. För att minimera kostnaderna köpte F.O.V. in den utrustning och det material som behövdes och skötte i möjligaste mån installationerna själva. Alla elarbeten och programmering har exempelvis utförts av egen personal.

- Leverantören har varit sammanhållande och talat om vad och hur vi ska göra, när det gäller såväl projektering som prioriteringar, för att få en så snabb återbetalningstid som möjligt, säger Åsa Marcus.

Leverantören tog även fram tekniska specifikationer för den utrustning som F.O.V. skulle köpa in utifrån förslagen i energikartläggningen.

Betalning vid konstaterad energibesparing

Avtalet om delad risk innebar att F.O.V. inte behövde betala för leverantörens nedlagda konsulttimmar om den utlovade energibesparingen inte uppnåddes. Därför lades ett påslag ovanpå leverantörens normala konsultarvode som utgick per timme. Åsa säger att man kan se detta som ett lån, eftersom någon måste ligga ute med pengarna under den tid som utrustning köps, installeras och trimmas in. F.O.V. betalade sedan av i den takt som leverantören påvisade en energibesparing. Åsa framhåller dock att metoden kräver mycket administration.

Innan projektet startade tog de tillsammans fram nyckeltal. Detta för att bägge parter skulle ha en samsyn om sättet att beräkna energiminskningen och vara överens om faktureringsunderlaget. Nyckeltalen slogs ihop för samtliga åtgärder och utifrån dessa kunde bägge parter se hur mycket gasol, el och fjärrånga som sparades månadsvis.

Åsa Marcus pekar på att avtal säkert skiljer sig åt mellan företag som utnyttjar energitjänster, då beställare och leverantör förhandlar kring innehållet.

Moderniserade system

En av de viktigaste energibesparande åtgärderna var att modernisera återvinningssystemet i den mycket energi- och vattenkrävande efterbehandlingsprocessen. I denna ingår bland annat färgning och fixering och att tyger torkas och blöts i flera omgångar. Styrprinciperna i processen har också ändrats så att större mängder högtempererat vatten återvinns. Energianvändningen i efterbehandlingsprocessen har totalt minskat med 1,5 GWh per år, vilket motsvarar 30 procents lägre kostnader i denna del av verksamheten.

Ytterligare en åtgärd som genomförts är byte av ventilationssystemet i produktionsanläggningen. Fabriken var dimensionerad för en relativt stor tillverkning, och trots att produktionsvolymerna har förändrats under åren har samma luftmängd ventilerat lokalerna. Sedan den nya utrustningen installerats, anpassar F.O.V. ventilationsflödet efter produktionsbehovet, istället för att hålla ett ständigt högt flöde.

– Vi sparar 1 GWh per år på denna åtgärd och anpassningen ger också ett jämnare inneklimat för de anställda, säger Åsa Marcus och understryker att företaget därmed har halverat energikostnaderna för uppvärmning i anläggningen.

Uppnådda mål och besparingar

F.O.V. har uppnått sina uppsatta energieffektiviseringsmål. Efter att samtliga åtgärder är utförda använder företaget 11,9 GWh årligen. Den totala energibesparingen på ca 2,5 GWh kan delas upp mellan besparing av el (ca. 1 GWh) samt ånga och gas (ca 1,5 GWh).

F.O.V. investerade 6 miljoner kronor totalt för samtliga projekt. Av dessa är kostnader för utrustning 4 miljoner, betalning till konsulter 1,2 miljoner och interna kostnader 0,8 miljoner kronor.

– Budget och återbetalningstid stämde väl överens med vår kalkyl och förutsättningar. Ekonomiskt innebär energibesparingen ungefär 1,2 miljoner kronor om året, säger Åsa Marcus.

Positivt samarbete med leverantören

F.O.V. är mycket positiv till relationen med leverantören och Åsa Marcus säger sig ha högt förtroende för företaget. Hon betonar att avtalets utformning medfört att det inte förekommit några konflikter när det gäller vem som ska göra vad.

F.O.V arbetar även fortsättningsvis med energifrågor och försöker effektivisera verksamheten. Just nu ses ventilationen på kontoret över.

I dag deltar F.O.V. också i EEind- Energieffektiva industrier i väst, ett nätverk för energieffektivisering som drivs av Hållbar utveckling Väst, på uppdrag av Energimyndigheten.

– Genom detta nätverkande är målet att spara ytterligare 15 procent av vår energianvändning inom en fyraårsperiod, säger Åsa Marcus.

På fem års sikt ska företaget förmodligen även optimera återvinningssystemet, vilket kan komma att spara omkring 500 MWh årligen.

Mervärde

I och med den moderniserade ventilationen i produktionsanläggningen har personalen fått ett bättre inomhusklimat. Temperaturen är jämnare i lokalen och komforten har ökat.

Resultat

Resultat