Kortsiktiga prognoser
Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktig prognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel.
De sträcker sig fyra till fem år framåt i tiden från det statistiska basåret som i den senaste prognosen är 2023.
Våra kortsiktiga prognoser fungerar som underlag till Finansdepartementets prognoser över statens skatteintäkter. Prognoserna syftar även till att vara kunskapshöjande för andra aktörer i samhället, däribland andra myndigheter, politiker, näringslivet och allmänheten.
Prognoserna publiceras två gånger per år men analysen görs på årsbasis. Den ska inte användas för att göra bedömningar över effektläget i elsystemet i Sverige.
Kortsiktsprognos vinter 2026
Lägre elproduktion från vindkraft och kärnkraft
Elproduktionen från vindkraft ökar inte lika snabbt som tidigare antagits. Det beror på att vindkraften är lätt att reglera ned när elpriserna är låga. Under längre perioder med låga elpriser producerar vindkraftverken därför mindre el än vad den installerade kapaciteten egentligen skulle kunna ge. Även elproduktionen från kärnkraft väntas bli lägre än tidigare beräkningar. Orsaken är att flera reaktorer planeras att minska sin produktion under prognosperioden.
Dieselanvändningen minskar
Användningen av fossil diesel minskar under prognosperioden. Detta beror på inblandning av biodrivmedel och övergång till elbilar eller ren biodiesel. Även priserna på fossila drivmedel påverkar användningen starkt. Den här prognosen räknar med en minskning från 40 TWh år 2025 till drygt 33 TWh år 2029.
Osäker utveckling påverkar industrins elanvändning
Elektrifieringen går långsammare än vad som tidigare antagits. Även om elanvändningen under 2024 blev 0,4 TWh högre än prognosen, har flera industriprojekt stoppats eller skjutits upp. Därför beräknas elanvändningen år 2029, inklusive el för att producera vätgas, bli 55,4 TWh.
Elanvändning för industrin Elanvändning för industrin
Totalt elbehov (inkl. el till vätgas) inom industrin 2024 samt prognos för åren 2025–2029, TWh. Klicka på bilden för större version.
Yttre faktorer som kan påverka prognosen
Omvärlden är i ständig förändring och därför beskrivs osäkerhetsfaktorer kopplade till varje sektor i rapporten. Kortsiktsprognos vinter 2026 har även ett avsnitt som ger en bredare bild av vilka yttre faktorer som kan komma att påverka prognosen. Där fokuserar vi på global handelsoro, EU-samarbetets utveckling, att år 2026 är ett valår i Sverige samt teknik och digitalisering. På grund av den osäkra situationen i världen och det osäkra politiska läget kan faktorer som påverkar användningen av drivmedel och el i Sverige förändras.
Kortsiktsprognos vinter 2026
Rapport: Kortsiktsprognos vinter 2026
Kortsiktsprognos i siffror vinter 2026 (Excel)
Rådande omvärldsläge
Kriget i Mellanöstern har på kort tid orsakat både stigande oljepriser och naturgaspriser. Ett varaktigt läge med höga priser kan få flera konsekvenser för energisystemets utveckling över tid. Inte minst då det påverkar både lönsamheten för nya investeringar och val av bränsle i olika sektorer. Mer indirekta konsekvenser är ekonomisk oro samt förändringar av politiska prioriteringar på både EU-nivå och svensk nivå. I nuläget är det dock för tidigt att dra några slutsatser om vilken påverkan det får på den kortsiktiga prognos som släpptes 16 mars 2026.
Tidigare prognoser
Kortsiktsprognos rapport sommar 2025 (pdf)
