Test av reservelverk från 2015

Vilket reservelverk du ska välja beror på vad du beräknar att du behöver använda det till, samt var och hur ofta du tror att du behöver det. Här hittar du bra tips inför att köpa ett reservelverk.

Energimyndigheten har testat åtta reservelverk för att få veta hur bra el de klarar att producera och om de klarar ett långtidstest på 150 timmar. I testet ingår olika slags reservelverk, med både små och stora reservelverk för bensin eller diesel. Testet genomfördes 2015, och urvalet representerar utbudet av reservelverk som fanns att köpa då.

Sammanfattning av testets resultat:

• Två av de testade reservelverken med frekvensomriktare kan producera tillräckligt bra el för att driva känslig utrustning som hemelektronik.
• Bara tre av de åtta testade reservelverken klarar långtidstestet på 150 timmar. Dessutom gick två av de minsta och billigaste reservelverken sönder under testningen, och fick bytas ut.
• Räkna med att el från reservelverk blir betydligt dyrare än normalt, därför att bränslet till reservelverken kostar pengar. Priset blir 2,70 kronor upp till 19 kronor per kilowattimme.
• Två av reservelverken har miljöutsläpp över gällande gränsvärden för kolväten (HC) och kväveoxider (NOx).
• Reservelverken låter mycket. I testet mätte vi upp att det som lät minst hade en ljudeffektnivå på 89 dB (A), vilket motsvarar ljudet från en gräsklippare, och det som lät mest låg på 107 dB (A), vilket kan jämföras med ljudet från en rockkonsert.

Skillnader i kvalitet på den el som reservelverken producerar

Kvaliteten på den el som reservelverket producerar är avgörande för vilka produkter som reservelverket kan driva. I dag har vi många produkter i vårt hem som kan ta skada av om det är för mycket spänningsstörningar, så kallade övertoner, i elen. Exempel på känslig utrustning som ställer krav på hög elkvalitet är luftluftvärmepumpar, datorer eller tv-apparater.

Två av de testade reservelverken, Cotech IG2400S och Honda EU30is, kan producera tillräckligt bra el för att driva hemelektronik, eftersom de har låga spänningsstörningar, så kallade övertoner. I tabellen kan du se det på de jämna fina kurvorna. Gemensamt för dessa båda reservelverk är att de har en frekvensomriktare, det vill säga en elektronisk komponent som automatiskt kontrollerar och justerar den el som reservelverket producerar.

Tre av reservelverken producerar el av sämre kvalitet. Detta visar sig främst när reservelverken går för fullt och ny utrustning, till exempel verktyg, kopplas in eller stängs av. De två reservelverken för tre faser får problem med elkvaliteten när faserna har ojämn belastning. De tre reservelverken fungerar bra tillsammans med mer robusta produkter. Det kan till exempel vara elektriska verktyg, värmefläktar, eller elmotorer som driver cirkulationspumpar.

Jämn fin kurva visar bra elkvalitet

I tabellen kan du se spänningskurvan. En jämn och fin kurva visar att elkvaliteten är bra. En ojämn och flikig kurva visar att reservelverket inte är lämpligt för att driva känslig utrustning. Det kan dock fungera bra tillsammans med mer robusta produkter.

Räknat i procent är spänningsstörningarna i elen som reservelverken producerar som lägst 2 procent och som högst 43 procent. Spänningsstörningarna kallas även övertoner. Ju mindre andel övertoner, desto bättre kvalitet har elen. Som en jämförelse har det vanliga elnätet övertoner på max 6 procent.

Tufft långtidstestade i 150 timmar

Långtidstest pågår i 150 timmar, vilket är tänkt att visa hållbarheten. 150 timmar motsvarar drygt 6 dygn i drift. Det är ett ganska tufft test för ett reservelverk som främst är tänkt att användas då och då för att få el till det allra nödvändigaste vid till exempel ett elavbrott eller på platser där det annars inte finns tillgång till el. Under denna tid gjordes korta avbrott bara när det var dags att fylla på bränsle eller för skötsel och underhåll. Om reservelverket stannade av sig själv flera gånger inom en period på 20 minuter avslutades långtidstestet.

Tre av reservelverken klarade långtidstestet, Cotech IG 2400S, Honda EU30is och Gebe PM 5500 GL. För tre andra reservelverk slutade testet redan efter cirka 16 timmar. För Kipor KDE 6700TA3 avbröts testet när det kom svart rök från reservelverket och för Defenda PRO Z7500R3 slutade testet när det slog ut eldslågor ur avgasröret. Båda dessa reservelverk använder diesel som bränsle. Testet avslutades om reservelverken stannade flera gånger av sig själva.

Två reservelverk fick bytas ut under pågående test

Energimyndigheten har testat ett exemplar av varje reservelverk, men för reservelverket från Biltema med modellbeteckningen G 1000 gick två exemplar sönder innan vi till slut lyckades testa ett tredje exemplar. Därför är testresultaten för detta reservelverk inte kompletta. Även för Einhell BT-PG 750 gick det första exemplaret sönder tidigt i testet och fick ersättas med ett nytt av samma modell. På det andra exemplaret gick startsnöret av när vi testade start i kyligt väder. Båda dessa är bland de minsta och allra billigaste reservelverken i testet.

Räkna med ökade kostnader per kilowattimme producerad el

Jämfört med den el som levereras via elnätet måste du räkna med att elen du producerar med hjälp av ett reservelverk blir betydligt dyrare. Kostnaden per kilowattimme el som reservelverket producerar ligger på från lägst 2,70 kronor per kilowattimme för dieselverken Gebe PM 5500GL och Kipor KDE 6700TA3 och upp till 19 kronor per kilowattimme för Einhell BT-PG 750 som använder oljeblandad bensin. Här ingår bara kostnaden för den bensin eller den diesel som reservelverket förbrukar. Bränsleförbrukningen är lägst för dieselverken, med 0,19 liter per kilowattimme medan den ligger strax under en liter per kilowattimme för de flesta reservelverken som använder bensin.

Med fylld tank och under maximal belastning klarar de testade reservelverken att producera el under fem till tio timmar innan det är dags att fylla tanken igen.

Miljöutsläpp – reservelverk kan inte användas inomhus

Reservelverken kan inte användas inomhus. Samtidigt klarar det inte att stå oskyddade i regn och rusk. Det bästa är om det kan stå under ett skyddande tak eller liknande, men se då till att ventilera väl och led bort avgaser. I maskindirektivet finns gränsvärden för utsläppen. Ju större cylindervolym på motorn i reservelverket desto mindre får de släppa ut per producerad kilowattimme el.

Kolväten (HC): Kolväten frigörs vid ofullständig förbränning och har en negativ påverkan på hälsan.

Kväveoxider (NOx): Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och till att marknära ozon bildas.

Kolmonoxid (CO): Är en lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Det är viktigt med bra ventilation eftersom kolmonoxid kan leda till kvävning. Även i måttliga mängder kan kolmonoxid förvärra besvären för hjärt- och kärlsjuka.

Två av reservelverken har utsläpp över gällande gränsvärden

Utsläppen av kolväten (HC) och kväveoxider (NOx) från de båda reservelverken Cotech IG 2400S och Stanley SG 2200 överskrider gällande gränsvärden. För Gebe PM 5500GL och Kipor KDE 6700TA3 finns inga motsvarande gränsvärden, eftersom de använder diesel som bränsle.

De bullrar - använd hörselskydd

Alla reservelverken bullrar, så räkna med att du behöver hörselskydd när du är nära reservelverket och det är igång. Bullret från reservelverken har i detta test mätts upp som ljudeffektnivå. Normalt används det bara kortare stunder, men tänk på att det kan störa grannar. Bullervärdet är som lägst 89 dB (A) för Honda EU30is, vilket motsvara ljudet från en gräsklippare, upp till 101 för Gebe och 107 dB (A) för Defenda, vilket kan jämföras med ljudet från en rockkonsert. Både Gebe och Defenda överskrider gränsvärdet för buller som finns reglerat i maskindirektivet. En skillnad på 10 decibel upplevs som dubbelt så hög ljudnivå.

Start i kyla - ner till minus 18 grader

Att reservelverken kan startas även i kallt väder har testats. Här fick varje reservelverk upp till 30 chanser innan testet avslutades. Den kallaste temperaturen som de testades i var minus 18 grader. Det är tre av reservelverken som klarar som lägst minus 18 grader, Stanley, Honda och Gebe. Honda startade då på första försöket, medan det krävdes lite mera tålamod, med 14 respektive 16 försök, för de båda andra.

Nästan alla av de resterande reservelverken startar på första försöket när temperaturen ute är minus tio grader. Einhell BT-PG 750 klarar minus fem grader, men det krävdes 24 startförsök och startsnöret gick av. Om det blir kallare än den temperaturen som visas i tabellen så kan du räkna med att reservelverket behöver värmas upp innan du kan starta det, till exempel genom att låta det stå inomhus en stund innan du ska använda det.

Många brister i säkerheten

Alla reservelverk är CE-märkta. Det ingår dock inte i testet att prova om modellerna uppfyller kraven för att vara CE-märkta. Däremot ingår det en översiktlig granskning av säkerheten och medföljande bruksanvisning och övriga instruktioner.

Till alla reservelverken följer det med skriftliga säkerhet- och skötselsanvisningar, men ändå finns det brister i säkerheten. Det är viktigt att reservelverket är rätt märkt och att det finns bruksanvisning på svenska.

Flera av reservelverken har bara märketiketter på engelska och några saknar bruksanvisning på svenska. Flera av reservelverken saknar märkningen om vilken maxeffekt man kan ta ut på uttagen för 230 och 400 volt, vilket kan innebära att man överbelastar och därmed förstör reservelverket. Tre av reservelverken, Gebe, Kipor och Defenda har dålig isolering på elkablarna till generatorn. Alla reservelverken saknar jordfelsbrytare.

En eller tre faser

De flesta är anpassade för en fas, men det finns ett par större reservelverk med dieselmotorer som klarar tre faser. De har olika kapacitet och lämpar sig därför för olika användningsområden.